Sammanfattning: David Heller, For Mother Earth, Belgien.

Agneta Norberg, Sveriges Fredsråd, ledde arbetsgruppen och har även översatt rapporten.

Arbetsgruppens arbete inleddes med en översikt över det rådande läget när det gäller kärnvapen i Europa.

Regina Hagen, (INESAP, Tyskland) satte in kärnvapenfrågan i sitt politiska sammanhang. Hon påminde oss om att vi nu är inne i en period av kärnvapenspridning.Massmedia ger oss uppfattningen att detta gäller de s.k. ”skurkstaterna”, men faktum är att alla kärnvapenstater håller på och förbättrar sin kärnvapenarsenal. Samtidigt råder det, allmänt sett, en ganska låg nivå av aktivitet och medvetenhet kring frågan om kärnvapennedrustning. Den nyligen avhållna NPT- konferensen i NewYork var ett misslyckande och nedrustningskonferensen i Geneve

befinner sig fortfarande i dödläge.

Bart Libaut, (Greenpeace, Belgien) höll en föreläsning om kärnvapenlagren som finns i västeuropa, vilket även omfattar de ”oberoende” kärnvapenstyrkorna i Frankrike och Storbritannien.USA har 480 kärnvapen baserade i Europa under NATOs kärnvapendoktrin om att dela kärnvapen med Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Italien(två Baser), Tyskland(två baser) och Turkiet. Det finns även ett stort antal ryska taktiska kärnvapen utplaceradepå rysk mark.

Rae Street,(CND, Storbritannien),förklarade vikten av att fokusera på NATOs kärnvapen, eftersom alliansen numera beskriver sig själv som en fredsallians, men som i verkligheten fortsätter att vara en kärnvapenbeväpnad stormakt. Denna allians gör att de europeiska länderna binds hårdare till USAs utrikespolitik än många invånare i de olika länderna önskar. När regeringarna i de olika NATO- länderna möter folks motstånd mot dessa kärnvapen ursäktar de sig genom att hänvisa till de gemensamma NATO - åtagandena.

Armin Tenner, (INES, Nederländerna), och Tony Simpson (Russel Foundation, UK), lade fram ett förslag för en process som ska leda till fram till en kärnvapenfri zon i Europa. De föreslog att man skulle samarbeta med en rad politiska och sociala grupper för att bygga upp ett brett stöd för kärnvapennedrustning i Europa. Initiativet skulle baseras på ett uttalande som skulle vara öppet för ett stort antal grupper och individer att underteckna,ett uttalande som förespråkade en kärnvapenfri zon i Europa. Förslaget innehöll även ideer om att, en stor konferens, eller en rad konferenser i Europa, skulle arrangeras för att diskutera frågan. Denna ide är hämtad från European Nuclear Disarmament - processen under 1980-talet.

Därefter följde en rad berättelser från olika modeller av aktioner, och kampanjer.

Pol D`Huyvetter (For Mothert Earth,Belgien), lyfte fram flera medborgarinitiativ som varit framgångsrika när det gäller att lyfta upp frågan på den politiska dagordningen och hos allmänheten.

Detta har gjort att det belgiska parlamentet har tagit upp frågan och belgiska parlamentets båda kamrar har fattat beslut som innebär kärnvapennedrustning.

De kampanjer som nämndes var Borgmästare för Freds kampanj, som lyckats förmå nästan hälften av alla belgiska borgmästare att underteckna ett uttalande mot kärnvapen;.en annan kampanj var medborgarinspektioner, som har utgjort ett kraftfullt sätt att använda sig av icke-vålds direkt- aktioner för att visa på hyckleriet och hemlighetsmakeriet kring de kärnvapen som är utplacerade i Europa; fredsmarscher har även arrangerats för att dra till sig massmedias uppmärksamhet och inspirerat människor till handling. En köpbojkott mot stater som har kärnvapen, speciellt USA, lanserades, som ett sätt att påföra direkt ekonomisk press och något som människor kan delta i.

Theresa Wolfwood, ( Barnard Centre Foundation, Kanada), beskrev situationen i Kanada,där antikrigsrörelsen mot kriget i Irak, inte alltid omfattat en bredare kampanj mot militarismen och Kanadas aktiva militära stöd till USA. Hon uppmanade oss deltagare att se sambanden mellan antikrigsrörelsen och rörelsen mot kärnvapen.

George Fairbrother, (World Court Project,UK), beskrev hur Peacerights, en grupp som består av advokater och och aktivister i UK, hade ställt frågan om lagligheten av att ersätta det brittiska Tridentsystemet/ bestycka Tridentubåten med nya kärnvapen/Trots att resultatet inte var lagligt bindande var det auktoriatativt. Det avslöjade nödvändigheten för större öppenhet och ansvar kring besluten om att ersätta Tridentsystemet.

Julia Kramer,(Mutlangen, Tyskland), gav en inspirerande skildring från flera ungomsinitiativ som hade ägt rum under de senaste åren. Studenter från Heidelberg universitetet hade byggt en mur av av små klossar för att visa sitt stöd för folkrätten. Ungdomar har varit involverade i att lobba besluts-fattare både på nationell och internationell nivå, inklusive stora ungdomsdelegationer från flera länder vid NPT konferensen i NewYork i maj 2005. Två projekt (Kärnvapenarvet,IPPNW, och Peace Boat, Japan) sammanför unga människor som lever i kärnvapenstaterna. Ungdomarna har även varit involverade i de icke-våldsliga, direkta aktionerna vid kärnvapenbaserna i Europa.

Ett antal konkreta förslag lades fram under arbetsgruppens gång.Dessa diskuterades på fredagen.

Fokus på Storbritanniens kärnvapeninnehav.

Det fanns ett förslag på att de europeiska fredsrörelserna skulle fokusera på Storbritannien och förmå landet att göra sig av med sina kärnvapen.

Bjuda in människor som på olika sätt skadats av strålning-hela kärnkedjan.

Vi var alla eniga om att de människor som skadats av strålning är oerhört viktiga att ha kontakt med.. Deras erfarenheter ska att lyftas fram.Det kan vara offer för kärnvapenprov, uranbrytning, arbetare vid kärnindustrierna, och offer för kärnvapenbombningen av Hiroshima och Nagasaki.

Vapeninspektioner över hela Europa.

Det finns ett behov av att utveckla en dynamiik runt de aktioner av civil olydnad vid antikärnvapenkampanjerna runt om i Europa.Att fokusera på en enskild aktion.Detta skulle göra att kampanjerna blev mer synliga över hela Europa så att frågan kom upp till ytan.

En kampanjdag mot USAs baser över hela världen.

Det finns ett globalt nätverk mot USAs baser runt hela världen. Det finns många aktiva grupper i flera europeiska länder.Det föreligger flera olika förslag på en aktionsdag, men än har man inte kommit överens om en särskild dag. 4 juli har nämnts.

Ett alleuropeiskt upprop mot kärnvapen.

Det fanns ett förslag på ett upprop men för att det inte ska bli inflation i uppropen bör det kopplas till någon annan kampanj t.ex. Borgmästare för Fred och European Social Forum.

Borgmästare för Fred.

Målet är att det ska finnas 2020 borgmästare för fred i nätverket i augusti 2006.Kampanjen är ett bra sätt att dra in borgmästare i konkret nedrustningsarbete. Man bör erbjuda färdigt material till borgmästarna som de kan använda i sina kommuner.Men då måste det finnas fredsgrupper som arbetar i dessa kommuner.

Bojkott

Bojkott av företag som är inblandade i vapenindustrin kunde skapa nya allianser.Aktioner av de som har aktier i dessa företag kan vara ett sätt.

Tribunal.

Förslaget att hålla en tribunal om ett eller flera kärnvapensystem fick ett varmt mottagande.Då skulle man fokusera på de lagliga, historiska, medicinska, moraliska aspekterna. Tribunalen skulle innehålla vittnesbörd från offer av strålning från hela kärnkedjan.En arbetsgrupp kommer att sättas upp för att föra denna fråga vidare.

En ide som genomsyrade alla förslagen var att man skulle samverka med andra rörelser (t.ex. Rörelsen för Global rättvisa, Europas Sociala Forum , lokala personligheter, miljöaktivister, borgmästare, och med de länder som inte har kärnvapen) och bygga ett brett stöd för kärnvapenned-rustning.

Detta inbegriper ett pedagogiskt arbete samt ett nära samarbete med offren för strålning utefter hela kärnkedjan.(uranbrytning,upparbetning, kärnvapenprov, fram till användning av kärnvapen).

Det uttrycktes även ett behov av att utväxla ideer för speciella aktionsmodeller(inspektioner eller andra basaktioner,borgmästare för fred,bojkotter, aktieinnehavares aktioner).Man kan bjuda in aktivister, eller se till att aktioner som görs påverkar fler länder än där de går av stapeln. En modell som säkert kan användas i de flesta länder är Borgmästare för Fred kampanjen.

Vi diskuterade en gemensam dag för aktioner och förslaget blev 60-årsminnet av Nurnbergdomarna den 1 oktober 2006.